quilaoronja

Senaste inläggen

Av Susanne - 1 juli 2015 21:43

               #lerinpackning

#skitigahundar


....av samma skrot o korn!

Det skulle man kunna säga om dom här hundvännerna.

Dom bryr sig inte det minsta om dom skitar ner sig,

har inte en tanke på oss, som sedan måste ta hand om dom,  

"skrapa" bort all lera och återställa dom i ett rent skick.



Joorå, visst simmar dom, doppar sig i sjöar o så,

   men att hålla sig rena, det är inte deras melodi.   



Vinnare i att vara värst, att verkligen göra allt för att byta färg,

det är helt klart den här killen!!!

KICKEN!



I dag hittade den värsta lerpölen man kan tänka sig,

där han rullade sig riktigt ordentligt!


   

Han njöt, det syntes lång väg....

Näst intill oigenkänlig, men väldans söt ändå!



Att rysta sig hjälper inte mot lera!



Att se denna glädje hos hundarna, (ja, jag vet, jag har sagt tusentals gånger)

det gör så gott i själen.

Total lycka för oss alla.



Guldfärgad golden, i vanliga fall alltså   



Vacker utsikt, tyckte Ronja   

(Iofs tror jag hon spanade efter en bra väg ner till vattnet)



Att gå långpromenader i den värme som infann sig i dag,

det fungerar bara om det finns vatten i närheten.

Det är nödvändigt för dom att få svalka av sig då o då.

Åtminstone dom här två!



Jag är tacksam över att dom älskar att bada,

även om det så klart innebär lite mera jobb vid hemkomsten.

Kanske kunde önska att dom inte valde det skitigaste vattnet,

vem vem är jag att tycka det, hahaha



Sista doppet för dagen, då hade dom ansträngt sig rejält innan,

då vi tagit oss fram i eländig terräng, och som synes är inte vattnet det klaraste man kan se.

Men skönt, det var det med all säkerhet,

för Ronja hon bara stod där länge länge, och bara njööööt!


               


Som vanligt, Ronja har stenkoll på Skorpan, om något skulle hända henne.

Då finns hon där som förste hjälparen.



"Jag tar vassvägen jag, har ju inga kläder på mig ännu!!"



"Vet du hur skönt det här är, egentligen?"



Så himla synd att jag inte hann.....

Skorpan lärde sig dyka i dag!!!

Första gången trodde man så klart att det var en olyckshändelse, att hon for på huvudet ner i vattnet.

Men hon gjorde om det, igen o igen.....och vad gjorde jag då??

Var hade jag kameran??

Inte framme och beredd i alla fall, men å andra sidan lär hon säkert göra om det,

och DÅ, då är jag redo!



Sista fikastunden!

Det var så skönt att sitta där i skuggan och bara vara,

efter dagens roliga, men tuffa strapatser.

Skorpan somnade visst.....



Tanken var att komma iväg skapligt i dag, men så fick jag bege mig till lasarettet i morse,

vilket var såå himla skönt. Dom är mina änglar, all personal, som finns där när jag behöver.

Svaret på rtg har jag också fått, och metallskrotet sitter fast, som tur var,

men det fanns andra "förändringar" som var mindre bra.


På väg hem för att hämta hundarna fick jag vända halvvägs!!!

Oljelampan på bilen började lysa, vilket så klart var tvunget att åtgärdas.

Gillar INTE bilar som bråkar med mig!



Chicko, som även han älskar vatten!

Han lägger sig helt enkelt ner i lerpölarna och bara njuter av svalkan.



Det var dagen som sommarvärmen visade sig ordentligt.

Hundarna är badade och rena igen (älskart)

Det nya schampot mot Ronjas klåda, har verkligen varit superbra!!

      Rekommenderas varmt!



Till Skorpan behövs det knappt något schampo alls, men snart så, 

snart är hon "påklädd" igen.

Ska bli kul att se hur hennes päls blir, nu efter kastrationen.

Jag tror den blir bra jag!



Just ja, vi mätte dagens promenad,

och jag tycker det är väldigt märkligt att jag hamnade på 2 km kortare sträcka än kompisens?

Vi gick ju exakt samma "slinga"?

  


Nu vilar vi.....


Kram

Susanne

Av Susanne - 30 juni 2015 21:45


    Sommar!

Skulle den verkligen komma i dag?

Jaa, kanske.....Eller det var en mjukstart kan man säga.

Liiite sol....störtskur....lite mera sol....ja ja, man vänjer sig.

         

Mitt projekt, "BYGGA TUNNEL"  fortskrider, hjärncellerna arbetar förbrilt,

men nu så, nu är lösningen nära, tror jag.

Ronja testade den i dag, sprang fram o tillbaka i den, under tiden som matte klurade.

Hon var till stor hjälp... eller inte    


Men så, helt plötsligt kom jag på det,

hur jag ska göra för att få till det, så det blir stadigt!!   


 


Fick se något i ögonvrån som for förbi, flera gånger....trodde det var en fågel.

Då fick jag syn på den här!

En otroligt vacker och ganska stor fjäril.

For in och hämtade kameran, den här bara MÅSTE jag få på bild!

Den stannade länge på tomten, men jag är övertygad om att den hade full koll på vad jag skulle göra,

och ville INTE vara med på bild.

Det var säkert en helt fantastisk syn, när jag smög omkring, försökte göra mig osynlig,

för att kunna få till en närbild på denna vackra, Aspfjäril. (som jag kollat att den heter)



Visst är den fin   




I övrigt en skön dag med mysigt sällskap, och framåt kvällskvisten,

när temperaturen sjunkit något, drog vi till skogs.

Hade ju sett så himla mycket kantareller härom dagen,

som jag dock tyckte var lite väl små...i dag borde dom växt till sig lite, efter både regn och sol.


"Jo, vi ska sitta här och vänta, medan matte plockar den där svampen!"

"Hon är tydligen rädd att vi ska trampa ner den?"

"Inte skulle väl vi göra det inte"

 


Skorpan hjälper mer än gärna till att leta svamp.......och äter gladeligen upp dom hon hittar!



"Kom kom, nu är jag klar!!"



Det gäller att hålla igång i skogen efter regnet...annars blir man uppäten av alla mygg.




Det var här vi hörde den?

Joo, visst är det mycket ljud i skogen så här på kvällen,

men jag är väldigt säker på att jag vet hur ett får låter.

Hörde det så tydligt, gick mot ljudet, men såg ingenting som liknade får?

Såg tydligt på hundarna att det var något som inte stämde.

Vi har inte några får på nära håll, inte på väldigt långt håll heller för den delen?



"Men vad är det för ljud egentligen, matte?"

"Vill du att jag ska springa o kolla?"

Tack, men nej tack, Skorpan, du stannar HÄR!!



        En bajspåse full med svamp, det blev dagens skörd. 


Nu bäst att sova, lasarettet i morgon......IGEN   

Är såå trött på dessa besök, även om jag så klart är väldigt tacksam över all hjälp jag får.

Men det gör ont, för jäkligt ont....biter ihop och biter ihop, inte underligt om tänderna ramlar sönder.


Kram

Susanne

Av Susanne - 29 juni 2015 20:51

Jisses så glad jag blev...för att inte tala om Skorpan,

hur glad hon blev när skottet small av.

   För när hon kommit så långt i spåret, då vet hon, att nu är det nära till slutet.

Hon sätter av med högsta hastighet, MOT KLÖVEN!!!  



I dag skulle vi alltså prova ett tredje öppet spår med Skorpan.

Jag vet att hon är duktig, men på "tävling" kan vad som helst hända....

(bl.a kan mina tävlingsnerver spela ett spratt)

Men det gick jättebra!!


Lyckan är total, tänk att hon nu kan "titulera sig" Svensk Viltspårschampion, SVCH, vår lilla Skorpunge!

Vi har verkligen jobbat tillsammans med det här.

Lagt spår i "vår skog", tränat vinklar och återgångar, tränat spårnoggrannhet och tempo.

Och kanske framförallt, har jag lagt ner mycket tid på att lära mig "läsa av" henne.


"Wow, vilken god!!"

                      


Jag vet, dom var nybadade och fina, men efter Skorpans ansträngning i skogen,

och stackars Ronja som inte fick spåra i dag,

(trots att hon ljudligt beklagade sig) var dom värda ett dopp, tyckte jag.

Letade upp en "ny" sjö, och sa varsågod.....då stack dom!!

Moooot vattnet!!



Himlen blev helt svart, regnet hängde i luften, men vem brydde sig om det?

Inte Ronja och Skorpan i alla fall!


      

"Såå skönt det var, matte!!"




Lite bus på klöveräng!

Här höll det på att hända........Precis när jag satt mig för att fota,

såg jag något svart bredvid mig på marken.   

Trodde det var en bit cykelslang.....tänkte just ta upp det och kasta iväg (kunde ju hundarna leka med)

Så ser jag att cykelslangen har ett huvud som står rakt upp, riktat MOT MIG!

HJÄÄÄÄÄLP!!!

Ormar är inte mina vänner.

Inte cykelslangar med huvuden heller.

(Fick inte med huvudet på bild, ett snabbt foto bara, sedan springa!!)

 





Så for tankarna genom huvudet, tänk OM!!!

Tungt att bära en berner till bilen....


Men nu gick det ju bra, som tur var. (Bara jag själv som blev lite skadad i sinnet) 

Både hundarna o jag klev nästa rakt över den....



    Fortsatte ytterligare en bit, hittade en perfekt liten grusväg som vi traskade iväg på.

Inga pluppar på några träd, inget att förlita sig på....Höger eller vänster?


"Säg nu då, matte...vilket håll ska vi egentligen?"

 


Vi gick och gick och gick......så kom vi efter dryga timmen tillbaka till bilen.

Toppen!


    


Och fotade gjorde jag också på vägen....



Alltid roligt att utforska nya vägar, och har man dessutom matsäck med sig,

som jag varit förutseende nog att plockat med, då blir allt så bra så.



Meningen var en ensambild på Skorpan!

Det tyckte INTE Ronja, som klämde ner sig tätt intill Skorpan,

enbart för att få vara med på bild....som vanligt!



Hemma igen, lite mat i magarna, lite vila, så arbete igen.

"Knas-Ronja", hoppade helt enkelt upp i skottkärran, som ju bara stod där o väntade på henne.

"För du vill väl fota, matte??? Eller??"

 

 


Vilken kväll det blev.....



Mår mycket bättre i dag, vilket så klart också har med Skorpan att göra.

Ännu en gång har hundarna visat hur mycket jag behöver dom, precis som dom behöver mig.


Finaste vännerna <3 <3


Love spengummi   



Tröttheten,  som jag nästa är övertygad berodde på Bravecto, är nu borta,

så även klådan och magbesvären.

Men efter det här vet i sjutton hur jag gör efter den här omgången???



Sa jag att jag var så glad över Skorpans tävlingsresultat i dag? 

HAHAHAHA!!!!

SVCH Tjofselinas Z Diezma aka Skorpan

  

Har nu nya planer för hur vi fortsätter inom den här "sporten".

Jag gillar utmaningar, och det kommer det bli, med all säkerhet.



Tusen tack för rara ord både här o där, det värmer när man trillar en bit.


Kram

Susanne


Av Susanne - 28 juni 2015 22:56


Hm.....vissa dagar är sämre än andra.

Det vore enkelt att "halka ner" i "tycka-synd-om-sig-själv-träsket",

men det tänker jag INTE göra.

Och god hjälp har jag!



Dom där ögonen som tittar undrande...."Vad är det, Matte??"

    "Vi är ju här, intill dig!"    

 


Vilken tur jag har.

I morgon kommer allting vara ok igen, har lärt mig hantera situationen.

Vissa saker kan jag inte påverka, men jag överlever det också.



Jag stannar där, redan innan jag börjat kan man säga....


Kram på er mina fina vänner

Susanne

Av Susanne - 27 juni 2015 21:45


Lördag!

Helt ok väder för en gångs skull, det tackar vi för.

Trädgårdsfix för hela slanten.

Växter som flyttades, togs om hand helt enkelt

(varit lite dåligt med det omhändertagandet en tid....skämmes på mig)

         

       Det är ju mycket roligare att ta hand om hundarna, hehe

        men ibland måste man även göra andra saker har jag förstått!

  


När vi nämner orden "gå till skogen", då blir allt bara så fantastiskt roligt!!   

"Ja ja ja, vi ska till skogen, Ronja...hörde du, hörde du??"

 


Ännu en sån där härlig sommarkväll, vilka är lätt räknade i år.

Värmen har inte heller infunnit sig ordentligt, vilket säkerligen både Ronja o Skorpan tackar för.



Lite päls finns ju så klart kvar på Skorpan, även att vi kallar henne pälslös.

Och nu tror jag faktiskt det är på väg att vända.

Kammat och kammat och kammat, med en ytterst fintandad kam,

vilket jag fått för mig påskyndar processen något.


"Kan du fota klart snart....jag måste hinna med dom andra....NU!!!"

"Näe, jag tänker INTE titta på dig!"

 


På en skogsväg....



  



  



Reaktionerna på gårdagens inlägg om fästingmedel engagerar verkligen,

vilket är himla bra, tycker jag.

Jag skrev det INTE av någon annan anledning än just precis vad det var...FAKTA, och MINA egna tankar!

Var och en har sin övertygelse om vad som är bra eller mindre bra, 

det viktiga är att vi har en åsikt i ämnet.


En "fin-Skorpa" på banvallen!



Testade som sagt ett nytt schampo iom Ronjas klåda.



Upplevde det som bra, men kanske svårt att säga redan nu...smidigt att det var just ett mousse.

OCH, luktade nästan ingenting, mest lite fräscht 

  

Fortsättning följer.



Har två upp o nervända hundar slingrande runt fötterna, (mysigt),

men när halva kroppen börjar domna bort på mig,

då är det kanske dags att resa på sig en stund....så det gör jag nu!

  



Tack för oss!

Kram

Susanne

Av Susanne - 26 juni 2015 23:00

#bravecto 

#biverkningar

#läkemedelsverket



          Bravecto!    

Nu kommer det några ord om det igen, för jag tycker det är såå viktigt.


Förr i tiden, när jag fick min allra första hund,

(för si så där 45-50 år sedan) då var fästingar väldigt sällsynta.

Jag vet att vi fick ta bort någon enstaka någon gång bara.

Sedan dess kan man lugnt säga att dom ökat lavinartat!!!

HEMSKT!



   Så kom då det där toppenbra halsbandet, Scalibor.

Jättebra på den första hunden som provade, inte en endaste fästing!

         Så fick vi hem Quila....hon fick givetvis också ett fästinghalsband.

Men då hände det något!!!

Hennes bakben ville inte hänga med längre.....började vingla,

till slut släpade hon bakbenen efter sig, drog sig fram med frambenen liksom.

Det såg hemskt otäckt ut, tyckte jag.



Självklart sökte vi veterinär....massor av gånger!

Prover togs, hon röntgades, man hittade INGENTING.

Många diagnoser ställdes, och hon behandlades även för många olika saker,

exempelvis, alla fästingburna sjukdomar, diskbråck, + mycket mera.

Till slut var det så illa att hon remiterades till Strömsholm för magnetröntgen av hela ryggen.

Och gissa vad....man hittade INGENTING!!

Tillbaka hem igen alltså, med en Quila som fortfarande inte kunde gå.



För att korta ner historien en smula, hamnade vi till sist hos en duktig fysioterapeut,

som genast noterade att Quila bar fästinghalsband.

Det hade INGEN av alla dom veterinärer vi träffat, brytt sig det minsta om? (märkligt kan jag tycka nu efteråt)

Halsbandet plockades av direkt, hon badades ordentligt,

och efter bara en vecka började vi se en stor förbättring.

Det tog lång tid att bygga upp alla dom muskler hon tappat från ländryggen och bakåt,

men det gick...

Just nervskador som orsakas av fästingmedel pratas det inte så högt om, tycker jag.



Där och då sa jag, att jag ALDRIG skulle använda mig av ett fästingmedel igen, nej aldrig.


Så kom då Bravecto.

Som jag läst och "forskat", letat efter fakta om detta medel.

Vad är det som gör att fästingarna dör???

Känner mig ganska "kunnig" i ämnet.....Men så ändrade jag mig.

Fästingarna är många där vi bor.

En dag på tomten genererar i mängder av fästingar som måste plockas bort på hundarna.

Kunde plocka MINST 10-15 FÄSTINGAR/HUND/DAG!!!

Inte ok alls!

Missade ju en hel del så klart...jag nästan väntade på att någon skulle drabbas av sjukdom.



Ja, så gav jag då Ronja och Skorpan varsin Bravectotablett!

Tänkte att jag skriver upp om jag märker av någonting avvikande, som dålig mage t.ex

Det fick dom båda, men bara för någon dag eller så.

Så tyckte jag kanske att dom var lite trötta....men bara några dagar.

Men....Ronja fick lite klåda....överallt....syntes inte minsta lilla prick,

inte något tecken på en orsak till hennes kliande. 

Försvann också efter några dagar.



Nu var det dags för ny dos förra veckan!

Exakt samma symptom såg vi.

Magproblem, trötthet, och KLÅDA!!

Klådan var absolut värre den här gången.



Inte roligt alls, och tankarna var igång igen.

Vad är det jag stoppar i mina hundar egentligen???

Och varför är det så svårt att få svar på mina frågor?

Vem skulle kunna svara mig?   




Läkemedelsverket så klart!

Dom borde veta mera......



Ringde läkemedelsverkets växel, förklarade mitt ärende,

kunde det möjligtvis finnas någon lämplig aspirant till mina frågor?



Trevliga människor det finns, som är på helt rätt arbetsplats.

"Jag kopplar dig till vår veterinär direkt", fick jag till svar?!

Så himla bra!



Alla frågor ställdes, han gjorde ett bra jobb med att svara, och försöka förklara för mig.

Det jag nu måste göra, det är att anmäla dessa biverkningar,

för biverkningar är det alldeles säkert, trodde veterinären.

Även receptskrivande veterinär måste anmäla.



Vad kan man då göra, med klåda orsakad av en tablett?

Det hjälper ju inte att bada direkt.

Nu klingar det av efter några dagar,  

men jag "hjälpte" henne med ett klådstillande schampo.



Återigen....valet står mellan pest eller kolera.

Fruktansvärt svårt val, för vem vet vad detta medel gjort om säg, tio år??

Har det skadat något som är för sent att bota/åtgärda?

Vem vet?

INGEN!



En mycket givande pratstund med veterinären på läkemedelsverket,

som väl inte gav så många glasklara svar kanske, för dom svaren har ingen. 

Allt är upp till den enskilda hundägaren.


Men om vi då säger så här.

Härom dagen när vi var på utflykt, hade vi så otroligt mycket fästingar på oss,

framför allt hundarna så klart.

Vi plockade och plockade, dom ville aldrig ta slut.

Plockade minst 20 st på bara en hund, på en och samma gång!

I dag plockade jag fortfarande fästingar på dom båda, som bitit sig fast.

På några ställen såg det riktigt geggigt ut, var tvungen att använda sprit för att tvätta såren..

Hur vet vi då att inte dessa äckel inte ger mina hundar en sjukdom?????



Diskussionerna i det här ämnet tar nog aldrig slut, inte förrän fästingarna utrotats helt,

vilket jag tvivlar på kommer hända.

Men jag slutar inte hoppas! Aldrig.....



Mina funderingar fortsätter.....


Bilderna får tala för sig själva i dag, tokiga tjejerna, som ger mig så mycket glädje.

Att dom springer, jaa det ser nog alla, hehe


Kram

Susanne


Av Susanne - 24 juni 2015 22:11

I går.

                      

Vilken dag det blev!!

Trots att regnet stod som spön i backen när resan startade.

Som i ett trollslag, ändrades allt när vi var framme, och vädret blev perfekt för en utflykt.

Inte en droppe regn.....torrt och fint.....eller?

Hundarna hittar alltid dom bästa lerhålen!




Snyggt jobbat, Ronja!

Du ÄR bäst på det här....synd du inte har minst päls...



Men vad gör väl det, huvudsaken att dom har roligt, som vi brukar säga.
Chicko!




Skitiga och glada.
Kicken!




"Gruppen"

   

Stege framsatt, om man skulle vilja kolla utsikten.


    En mycket trevlig "runda", med bästa sällskapet...Vi är precis lika bra på att hitta rätt.  

Kan det bero på att vi har så himla roligt, skrattar och babblar hela tiden,

då är det lätt hänt att man missar en o annan liten "plupp", jag lovar.



  "Slingan" var på historisk mark, med massor av information under vägen.

Att vi dessutom träffade på en äldre man som arbetade i skogen, och var född här,

det gjorde inte saken sämre.  

Han hade nog gärna sett att vi pratat en stund till, han hade såå mycket att berätta.

Spännande.



   Det var många år sedan denna trappa ledde in i ett litet torp.   

  Mitt inne i ingenstans, bodde det så mycket familjer för hundratals år sedan.

Nu finns bara en trappa kvar av just detta lilla torp....




Matsäck....eller, det var visst en pinne.

    

"När får vi bada??"
Det var den stora frågan!!



   "Men va? Är det här allt vatten som finns??"

"Vi ville ju simma!!" 



ÄNTLIGEN!  

Vatten...

     



"Så himla skönt det var!"



Skorpan älskar att hämta saker.....hela tiden....

"Där, där ligger något...jag hämtar!!"



"Kommer, kommer.....!!"



"Eh, det smakar lite konstigt...inte gott alls faktiskt!!"


Inte dra upp näckrosbladen, Skorpan!!



En dag som i går, med en helt underbar promenad, det lever man på länge.


Jag som dessutom gillar gamla hus och byggnader, jag fick verkligen allt.


Chicko har så klart inga som helst problem att hänga med dom lite större kompisarna.

Dom har så himla roligt tillsammans, vilket är härligt att se.




Vi säger tack för ännu en härlig, rolig dag.

Ronja, Skorpan, Kicken och Chicko

  


Kram

Susanne

*****************************

 

I dag!


Firat lite i dag, 33 år sedan några viktiga saker i livet inträffade.....

Så klart har kameran använts även i dag, när hundarna och jag var på promenad.

Här är några av bilderna....


Lova att inte bli rädda nu bara!!!   

"Tok-Ronja", och hennes alla miner.


Skorpan vet hur Ronja fungerar, hon vet hur man får igång henne, så att säga.

Bara att retas lite....  



Och så är det igång....Gissa om Skorpan blir rädd?

NIX, inte det minsta!

Tror mest hon skrattar.......



 

 

Av Susanne - 23 juni 2015 22:57

Rea.....det hade dom i den butiken jag skulle handla i.

Sicken tur va?


Dels en kylpläd, som jag tänkte ha i bilden, 

och en ny dyna, också den till bilen. Den kommer bli toppen.

Skulle bara önska att den höll sig ren...en liten stund.....hur ni det skulle gå till?

Ronja o Skorpan är ju inte dom renaste vovvarna som gått på tassar precis!

     Joodå, visst går den att tvätta.....

                                                      Dom får provligga den i morgon helt enkelt.

           


Stadspromenad gällde sedan i dag, förena nytta med nöje liksom.

Vilken tur för Ronja att det finns stora brunnar i city!

Opp o Hoppa...



Hann med allt jag föresatt mig, "listan" avbockad, vilket kanske inte hör till vanligheterna

Har även bokat stuga.....



Stuga i norr, för den årliga fjällvandringen.

Hamande mitt bland alla bilder från tidigare år......då längtade jag ännu mera.

Det går nog inte med ord att beskriva hur vackert det är där!


Man är mitt i naturen, bland alla djuren.

Renarna betar fritt, man visar hänsyn helt enkelt!



Ibland kommer dom riktigt nära.



Tänk förra året, när SKorpan nyligen hade opererat bort den stora majskolven från tarmen.

Bara några veckor innan!

Allt gick bra, men visst fick hon ta det extra lugnt.



Nu ska vi väl ändå slippa liknande problem i år, hoppas jag!



Skorpan på väg uppför Carl Von Linnés stig, över fjällen och vidare in i Norge.



Tror vi alla njuter lika mycket 

  



Verkligen något att se fram mot!

Ny stuga, där vi inte bott tidigare!

Spännande.


Fotbollsmatch i kväll, även denna gången vinst!!

10 - 0, Heja heja!!



Matsäcken klar....nu sova lite.....


Kram

Susanne

Ovido - Quiz & Flashcards