Mohedabesöket börjar ta slut.

Vi blir kvar här en natt till, bara för att...

Mysigt, och vi hade ingen lust att köra alla milen i kväll.

Poängen för Ronja o Skorpan räckte inte till i dag, och gissa vad,

jag tänker inte försöka hitta några förklaringar till det.

Det får jag hjälp med av andra duktiga "förståsigpåare"   

Det är ju skitbra ju!!

Så klart det inte är bra......men lägger inte så mycket vikt i det,

mera att jag blir förvånad, hur någon som aldrig någonsin har dragit med en hund,

vet hur mina hundar fungerar.

Klart jag gärna tar emot tips och råd, men jag vill inte bli ifrågasatt hur jag gör och varför!

Skorpan ÄR MYCKET!!

Mycket att jobba med!

Hon har såå  mycket annat som bara måste göras, ALLT måste hon hålla koll på.

Spårar, läser av allt som går att läsa av.....och det är det som gör henne till den hon är  <3

"Jag har inte tid med det här nu, matte!! Måste gå åt ett annat håll."

                  Blir lite full i skratt....hundar är hundar, och inga maskiner.

I dag var vi ganska många tävlande som hade några små problem ungefär på samma ställe.

Märkligt?

Dom här träningsdagarna, dom gör oss SÅÅ taggade, man vill bara träna igen o igen!

Det var inte så väldigt varmt i dag,

lagom.....men vi tyckte ändå hundarna var väl värda bad och sim.

Total lycka......för oss alla fyra! 

     Tror dom kände lukten av sjön på långt håll.....   

En himla bra dag i dag

Hundarna är nu torra, nypromenerade, och såå trötta.

Vi tvåbenta sitter ute och har det bra,

i morgon ska vi hälsa på en god vän, innan vi vänder hemåt igen

Godnatt från oss!

Susanne

#varmt #regn #kulatttränadrag

         Bara bara träning, för hela slanten.

Det bästa är att allt vi behöver är på plats,

vi behöver inte bygga några banor, bara att spänna för vagnen och sätta i gång.

Vädret innehöll allt, som spöregn och gassande sol.

Jag vet inte vilket som är bäst/sämst.....men sol gillas väl inte av hundarna precis.

Tycker ändå att Ronja gjorde sitt bästa, trots att jag vet hur jobbigt hon tycker det är med värmen. 

Glad Ronja kommer studsande ut ur tunneln.

  När Ronja tränar, ligger Skorpan i skuggan och vilar/väntar på sin tur.

(och rullar lite tunga så länge)

   Klart man måste pausa mellan varven...då blir det fria aktiviteter på flygfältet.

SPRIIIIING!

   Det är just då, under pausen, som kameran åker fram!    

Mycket att spana på....segelflyg, berner, människor....

Vi fick en besökare i dag!

Eller snarae en släkting....till Ronja!

Hennes mamma, Zafir, kom med sin husse för att säga hej.

Jättekul att se henne igen, och att hon mår så bra.

10,5 år, och fortfarande pigg och frisk.

Hoppas Ronja har lite av dom generna i sig.

Dom här ögonen känner man ju igen.

"Ok allihopa....kom igen nu, jobba på....nu drar vi!!"

Ronja i "speakers corner"!!   

Med på allt, alltid!

Efter en hel dags arbete är det skönt att släppa loss ordentligt!

Frisbee....en kul sport det också......

"Men Skorpan, mening är inte att ta den, och sedan gömma den!"

"Vi leker här nu"

En rolig dag, en bra dag, som avslutades med grillning, tillsammans med stora delar av dragsverige.

Nu laddar vi om inför morgondagens tävlingar....med start kl 9!!

Ohps!

Nu sova....Zzz...

Kram

Susanne

#drag #moheda #träning #sennenhundar

  På plats i Moheda!

Här ska vi bo några nätter, för den årliga draghelgen.

Mycket folk, både nya och gamla bekantskaper, och så klart, massor av hundar.

Framförallt berner, men även några av dom andra sennenraserna.

Klockan var inte så mycket när vi kom fram, så vi satte igång med lite träning, nästan direkt,

(promenad först)

eftersom alla banor stod på plats.

Ronja startade....

   Skorpan behövde andas ut lite, så hon fick vänta   

Det är så mycket som snurrar ibland, i Skorpans huvud....så mycket att se och undersöka.

Hon behöver helt enkelt tagga ner  lite.

Är väl kanske inte så konstigt att Ronja känns så lugn o trygg i jämförelse med vårt yrväder.

Det skiljer ju några år.

Dessutom har Ronja varit här många gånger förr....det märks

Träningen var inte alls så avancerad, bara en liten genomgång.

Tunnel, bro, slalom, backa och platsligg

Joorå, hon får godkänt!

Skorpans tur   

Jaa, vad ska man säga....spårhunden var bara tvungen att kolla vilka som gått här före henne,

"läsa tidningen" med andra ord.

Blev nästan (men bara nästan) lite irriterad på henne.....man får liksom inte kontakt??

Därför är det här jättenyttigt för en virrpanna som hon.

Jag kan höra hur det låter i hennes huvud;

"Oj oj, vad mycket folk det är här....HEJ HEJ...här kommer jag!"

"Å vad kompisar!! Ska vi leka lite....jag är världens snabbaste Skorpa!!"

"Nähe....vadå? Ska vi inte leka och så nu??"

OSV! OSV!

MYCKET MÄRKLIGT?

Vi körde i alla fall några små övningar.....  

I morgon går det säkert mycket bättre, när hon fått en god natts sömn.

Nu snarkar dom båda HÖGT, så jag måste nog peta till dom lite....

I morgon är det träning hela dagen.

Just på dessa draghelger blir träningen extra kul.

Inte mycket bilder tagna denna dag, men misstänker att det ser annorlunda ut efter morgondagen.

Kram

Susanne

Den här veckan har varit, och är mycket speceill för mig.

Kan komma på mig själv med att sitta och le, när jag tänker på allt som hänt, och som vi gjort.

Vad beror det på då?

B A R N Våra fina underbara barn.

Det är ju dom som är det allra mest viktiga i våra liv, 

I dag är dom alla vuxna, men kommer för alltid vara våra barn.

Inte vet jag om det har med min egen ålder att göra, eller vad som fått mig att begrunda, 

och egentligen gör det väl detsamma varför.

Mycket beror nog på allt jag fått tagit emot av anklagelser och skitsnack, 

det är heeelt galet, när jag tänker på det.

Men jag har nu valt att "Vägra göra om mig själv"

"Vägra vara på något annat sätt", bara för att behaga andra.

Varför skulle jag göra det?

Jag ÄR känslig...OCH?

Vad jag inte förstår är varför andra ska störa sig på det?

Människor som över huvud taget inte vet någonting alls om mig....känner mig inte mer än flyktigt.

Hur kan dom ödsla så mycket energi på hur jag är, eller inte är?

Jag är den jag är....passar det inte, så skit i det.

Nu vet jag, utan tvekan....har passerat vägskälet, i helt rätt riktining...

Nog om det!

Blåbär skulle plockas idag, tillsammans med barnbarnen Milton, Meya och deras mamma   

Joo, jag vet, ni två skulle också med....HAHAHA!!

Dom är fullkomligt galna....

Om man ropar; "Här finns det massor av stora fina blåbär!!"

Gissa vem/vilka som är först på plats?

Exakt!

Ronj och Skorpan.

        Att plocka blåbär var riktigt roligt             

Blev så full i skratt, när jag hela tiden hörde barnen ropa....

"Men Ronja o Skorpan, måste ni ligga mitt i dom finaste blåbären??"

"Japp, det måste vi!"

En liten söt blåbärstjej.

Meya fick ihop bra mycket blåbär....men så hände det där som inte får hända...

Hon tappade burken hon plockat i. Det var mindre kul...

Tänk om man kunde lära hundarna att lägga blåbär i burken!!

Som det är nu får man vakta så dom inte tömmer det man redan plockat!

Jag vet hur magarna kommer vara i morgon!!!

  Det var flera än vi som ville plocka blåbär i "vår" skog!

Bäst att hålla ordentlig koll.

Det var varmt i skogen, så alla var ganska överens om att inte stanna där hela dagen.

Ska vi åka hem o bada, kanske?

Gärna ett bad, sa Ronja!

Men, jag hade lite annat att göra i dag,

och badande hundar innebär en hel del jobb efteråt.

Men fotande och bus, det blev det!

Med lite fantasi kan man fixa hundleksaker av vad som helst.

Den här är mycket populär för tillfället,

något som sonen ordnat från någon avlagd golfutrustning.

"MYCKET hållbar....det har vi testat!!"

"Det ska gå!"

Haha, Ronja lyckades inte dra sönder den i dag heller.

"Ska jag hoppa över dig, eller??"

"Om vi inte får bada, så kan vi ju vara med Mille ändå,

och följa honom vid kanten, slicka honom i ansiktet lite och så"

Meya simmar....på sitt egna sätt.

Vilken dag......

Det här är livskvalitet, att tillbringa tid med det bästa vi har....våra barn

Fyll inte livet med dagar

fyll dagarna med liv....det har jag gjort, och kommer fortsätta med det.

"Må-Bra-Dagar"

I morgon åker vi mot sydligare delar av landet.

En hel helg med sennendrag...JAA, vad kul!

Drag-Tävling?? 

Så klart....på söndag tävlar vi, både Ronja, Skorpan och jag.

Kram

Susanne

#detbästailivet  #älskarbad  #nuskavibada

Ronja känner på sig när någon hon tycker om ska komma...

Hon hör bilen lååångt före mig, och redo att slicka sönder besökaren.

I dag kom Leon och hans familj!

Alltid lika glad   

Jag tror nästan ALLA vid något tillfälle provat att ge ett barn eller djur citron.

Det har i alla fall jag....för det ser ju såå roligt ut 

Så även i dag, när Leon, som är en väldigt matglad liten krabat skulle få smaka.

Mmm.......Eller?

Gaaah!!.....Uj uj, vad konstigt det blev i munnen nu då??

         Joorå, även Skorpan har fått prova på det suraste sura.

Hon tyckte det var gott, preciiiis som allt annat man serverar henne..."Tok-Hunden"

"Det bästa jag vet?"

"Bad förstås!!"

"Gör dig beredd mormor, nu hoppar jag snart från kanten"

Någon som också var väldigt sugen på att bada.....Ronja så klart.

Här stod hon och gnydde, "Snälla, kan jag inte få hoppa i en liten stund bara?" 

Hon tröttnade snart, när hon insåg att det inte var någon idé att tjata, inte i dag i alla fall.

"Jag hade också tyckt det var skönt med ett dopp!"

Skorpan surar lite i basketbollen.....

Gått igenom packning för snart åker vi, Ska bli så skönt att komma iväg några dagar.

OCH!

Roligt att tävla!!

Kram

Susanne

Ronjas tass ser mycket bra ut, torrt och fint,

och hon störs inte det minsta....gör inga ansatser till att försöka slicka på den heller.

Flytta...det har vi väl inte tänkt så där direkt, nu med detsamma...

Men så är det väl rätt kul att åka o kika i alla fall.

En vacker dag kanske vi hittar vår lilla dröm...vem vet.

Första titten blev i dag.

Tänker inte skriva var, det behåller vi för oss själva för nu.

Men, i skogen var det, enskilt var det, fint, jaa, det var det......men inte för oss, inte denna gången.

För hundarnas del var det en dröm, men nu är det ju inte dom som avgör riktigt.

Stall, uthus, mycket mark, lagom....

På hemväg letade vi förstås upp en fin promenadväg i okänd skog.

Den var jätte jättefin!!

Och som synes, Ronja mår tipp-topp!!

"ÖH...VÄNTA PÅ MIG DÅ, JAG KOMMER!!"

Jag är så glad....ni fattar inte....  

Alla vet säkert vad en åtel är.....(t o m jag)

Det finns så mycket godsaker där,

och luktar ju så gott...dessutom en idealisk plats för ett ordentligt ryggläge/rullning.

Skorpan, jag hon vet det med all säkerhet, för hennes nos missar inget!

Inte i dag heller....jag såg hur hon satte nosen i vädret (då vet man) så drog hon iväg    

Då blir jag så himla glad, när hon mitt i steget vänder på en femöring,

och kommer galopperandes tillbaka...DIREKT på stört när jag ropar!

Men vi har jobbat med det, Skorpan och jag!

Duktig tjej!

"Jag kommer!!"

"Visst är jag väl duktig, matte, visst, visst??"

Vi hittade ett gammalt ödetorp, med tillhörande stenmur,

massor av gamla frukträd, och min fantasi satte genast igång.

Vem bodde här, hur hade dom det??

Massor av frågor...

Under tiden roade sig Ronja o Skorpan med diverse lekar,

ffa kurragömma...."Var sjutton tog hon vägen nu då, lilla Skorpungen??"

Att jaga varandra är också en favorit.....

Det är otroligt härligt att ha två hundar tillsammans, som är så goda vänner, som gör allt tillsammans,

som står varandra så nära.....gör mig varm i hjärtat att se dom båda

"Nu springer jag rätt in i din famn, matte!!"

"Då blir du väl glad?"

Kom på att jag plockat kantareller....massor.....Och dom behöver rensas....Inte kul just nu!!

Äsch, jag tar det i morrn....

Kram

Susanne

#glad #treirad #ronjagooglad

Som en hel kavalkad av Skorpan!

I bilder alltså!

Skorpan och jag på bus och träning, Ronja fick stanna med husse som jobbade.

Inte värt att låta dom springa ihop i dag, tänkte jag.

Att hämta hem saker, lägga dom i min hand, och då få beröm,

få höra att man är världens duktigaste Skorpa, det är helt klart min grej, tycker Skorpan.

Under tiden tittade Ronja på, tillsammans med husse....Skitkul...NOT!!!

Tur vi har en livboj, så hon slipper den väldiga parabolen runt halsen.

Den här är mjuk och skön, nästan som att gå omkring med en kudde.

Och, det bästa av allt, hon kommer INTE åt att slicka på tassen!

Tänk att en vanlig liten repboll kan vara så himla kul?

"Jag hittade den, jag hittade den....!!!"

        Aj som tusan, gång på gång dunkar hon sig själv i huvudet med bollen.....och i ögat!          

"Oj, vad jag sprang, matte...såg du??"

Pustar lite....Kort stund bara!

Tre i Rad.

RONJAS TASS-STATUS!

Äsch då, kunde inte låta bli....pratade med disrtiktsveterinärerna i morse, ang Ronjas tass, 

Även att man så klart kan kolla en tass själv,

så ville jag få den undersökt ordentligt, vad som orsakat det.

Framför allt var orsaken att vi har en stundande draghelg framför oss, och är en hund skadad,

då tävlar man självklart INTE!!

Klart vi åkt till Moheda oavsett, för Skorpan ska ju tävla, men tjaa, jag ville få tassen undersökt.

Dom har alltid varit så himla trevliga, all personal där, känns så familjärt på något sätt.

Inte alls så sterilt, ingen sjukhusmiljö

(vilket inte gör mig något, men som hund, eller annat djur måste det kännas bra, tänker jag.)

Ja, i alla fall....tassen rakades lite, och man kunde då konstatera att det var precis som vi hade anat.

Hon hade förmodligen fått in något i tassen, och fantastisk som kroppen är,

stöter den ju ut allt som inte ska vara där.

Så i helgen när det gick hål, då kom allt ut, trycket släppte och Ronja hade inte alls ont längre.

Nu hade det redan börjat läka så fint, så det som gäller nu, INGET SLICKANDE!!

Livbojen får hänga på ett tag till vid obevakade stunder.

Allt frid och fröjd i stugan alltså, matte glad 

Som sagt.....glad cirkushund igen!

   En sten föll från mitt oroade hjärta...

Mina fina     

Kram

Susanne

           #tasskada #blodigt #sår #blirsåtröttpåmigsjälv

(Ibland, då blir det flera bilder än det var tänkt från början....det är lite svårt att låta bli, liksom)

Först...RONJAS TASS!

I morse såg allt mycket bättre ut, inget slickande eftersom hon haft "livboj" på sig hela natten,

och därför inte haft möjlighet att slicka på den.

TOPPEN!

    Gissa att jag var glad!

Glad var jag även för att barnbarnen sovit hos oss, alltid lika mysigt.

I natt skulle dom sova i vår lilla stuga, tillsammans med morfar.....hur skulle det gå?

Spännande som tusan, tyckte Mille o Meya, men med sällskap av morfar var det så klart jätte kul!

Tillbaka till tassen....

Som sagt, så bra ut, inget kladd, ingen hälta, Ronja verkade inte nämnvärt bekymrad alls.

Tills......

Vi höll på o badade, det var så varmt och skönt, Ronja tiggde och bad...

"SNÄLLA SNÄLLA, KAN VI INTE FÅ BADA LITE?"

"Sa någon bada??"

"Jag vill också!!, sa Skorpan"

Ok då....bara simma lite lite.....och bara en i taget.....

Kan ju inte göra någon skada.....

Det var sååå härligt att se dom njuta av doppet.

Man blir ju glad av att se glada hundar...visst?!

Och efter bad! Vad händer då? Joo, hundarna blir som tossiga,

hoppar och skuttar och livet liksom leker.

Det var då det där hände.

(Överdriver lite nu)

Ronja for ut på tomten, som skjuten ur en kanon......WROOOOM!!

Inget fel på hennes tass inte?

Eller?

Vi gjorde flera ansaster (vaga) till att stoppa dom,

men tänkte inte riktigt på hoppet ner i gruset (från altanen)

Så kommer då Ronja "trippandes".....BLODIG som tusan på tassen!!!

Det verkade inte bekomma henne,

och jag försökte snabbt tvätta bort så mycket som möjligt av blodet.

Kan inte svara riktigt på vad som hänt, men jag tror att hon fått in något i tassen,

(för några dagar sedan) som sedan kapslat in sig, därav svullnaden.

Svullnad gör ont, för igår ville hon inte alls att man rörde tassen.

Men nu, när det gick hål släppte smärtan, jag kunde tvätta ordentligt utan protester.

Det slutade blöda relativt snabbt, och nu ser det riktigt rent, torrt och snyggt ut.

Har valt att inte lägga om något, utan ha det öppet.

Hon får ha "livboj" när vi inte ser henne, för slickandet är ju det värsta vid sårskador.

Får se hur det ser ut i morgon, om tveksamheter, får en veterinär titta på det.

Meya bakom en kokosboll   

Och Mille, som inte gärna vill vara med på bild, (vilket jag självklart accepterar)

men med cyklop gick det bra!

Den här fjärilen gjorde oss sällskap under stora delar av dagen.

Vacker.....Pärlemorfjäril heter den.

Så var det dags för barnbarnen att bege sig hem igen.....och vi hade förmånen att bli bjudna på mat!!

Grillat kan ALDRIG bli fel.

Det var så gott, vi tackar och bockar och är fortfarande mätta.

Ronja och Skorpan brukar inte följa med, men i dag gjorde dom det.

Kanske mest för att vi ville ha koll på Ronja...

Man blir så glad över att det inte är några som helst konstigheter när man kommer bort till någon.

Dom kollar läget, för att sedan gå och lägga sig....det gillar jag!

Nu har hundarna slagit igen ögonen för länge sedan,

och snarkar högt!

Tror jag måste ta och peta till dom lite, be dom vända på sig kanske!

Som en hel orkester! Snarkorkester..

Bäst att göra detsamma, för imorgon startar tidigt...allt för tidigt!!

Men det är ju självvalt...

Kram

Susanne