Dagar som denna kan man bara må bra!!                     

Ett "gäng" med underbara hundar, som bara får vara hundar, det är livet det.

        

Först en liten undersökning av den "nya killen", Dunder!

"Men vad är du för en lattjo liten pryl?"

 

"Men hallå, du har väl inte tänkt stänga in oss med den där lilla killen, va?"

Uj uj, vad man får springa för att hålla samma tempo som dom stora!

Som vanligt, tog vi en liten sväng till Vättern, som ligger så vackert.

Skorpans träning i att hämta saker i vattnet börjar ge resultat.

Det är bara ett litet bekymmer.....Ronja o Skorpan ska alltid ha precis samma pinne!!

"O o, nu måste jag sno mig på, innan Ronja kommer ifatt mig, och tar min pinne....!!"

 

"Simma simma simma....fort fort!!"

Snart iland!

"Haha, jag klarade det!!"

"Vad snabb jag blivit på att simma!!"

  

Här är så vackert!!

Ett paradis....Klart och fint vatten.

Som sagt, alltid SAMMA pinne!!

Lycka är att få bada!

"Näe", sa Dunder, "jag tror nog att det ser lite farligt ut för mig!!"

"Men tjena grannpojkarna! Snygga gossar att hälsa på"

Det blev som vanligt en härlig dag....det brukar bli det när man träffar kära vänner.

Att vi även får börja lära känna urgulliga Dunder gör inte saken sämre precis.

  

Tyvärr så har han nog växt massor när vi ses nästa gång,

men lika söt kommer han säkerligen vara   

Kramar

Susanne

Tokiga brudar, det skulle man nog kunna säga.

Ronja, hon har kommit på en genial lösning på att komma nära husse när han ev äter.

Det ser inte så illa ut, tror hon...för hon sitter ju liksom bakom honom.

Rätt som det är kliver hon upp i stolen och slår sig ner,

och nu har hon även lyckats visa Skorpan denna smarta idé.

                     

"Näe, vadå....vi tigger INTE....vi bara sitter här och konverserar lite"

 

      

Husse sträcker bak sin arm, och genast får han två tassar i handen.

"Hej hej, husse!"

"Nej då, nej då, vi bara sitter här bakom dig...tigger INTE!!"

 

"Sötast i stan....."

Ronja kan sitta så här ganska länge.....Men tigger, det gör hon självklart INTE!!!

  

Skorpan är inte riktigt lika framfusig...ännu.

Men jag är övertygad om att hennes "läromästare" kommer lära henne alla smarta knep.

Dagen har ägnats åt nödvändiga saker, såsom möten, tömma lägenhet, hälsa på "Lille Leon",

som varit på sin första utlandssemester och haft det bra.

Avslutningen av spårkursen hanns tyvärr inte med, men vi överlever säkert.

Och självklart även ägnat tid åt dessa två      

Jag vet, inte så populärt ur en bondes synvinkel, att ha två berner i säden!!

Men i dag blev det så.....ursäkta, säger vi!

Dom sprang som galna, som att dom lekte kurragömma.

Dom såg ju inte varandra,

stannade upp ibland och lyssnade....så tog dom fart och fortsatte sitt springande.

"Nu har vi hittat varandra!!!"

Hon som aldrig tigger.....nej nej, hon är bara söt, men det räcker väl långt?   

"Och jag, jag är ju bara en liten Skorpunge, och gör bara som Ronja säger.....för hon kan ju allt!!"

"Ronja har sagt, sitt bara och se söt ut (plätt-lätt) gärna med huvudet lite på sned, då löser sig allt."

"Dina önskningar kommer slå in, jag lovar!"

  

Undrar om Skorpan satt sig på en pall?

Hon blev så himla hög på bilden.....

Kram

Susanne

Tänk va, vilka enorma spår dom sätter i våra liv.

Helt otroligt att det snart gått 3 år sedan Quila somnade in i mitt knä.

Jag kan bara inte få den sista månaden i hennes liv ur mitt huvud.

Det var så fruktansvärt hemskt.....jag kan även förebrå mig själv, att jag inte lät henne slippa tidigare.

Men hur skulle jag veta?

Varje gång vi träffade en veterinär (och det var många ggr)

så hade han/hon en ny diagnos,  och nya behandlingar.

   Det fanns ju hela tiden hopp.

Men inget hjälpte....jag kan fortfarande höra hennes skrik på nätterna.

Det var så otäckt....ingen smärtlindring hjälpte tillfredsställande.

Vid årsdagen kommer allt sköljandes över mig, och på sätt o vis vill jag ju inte glömma.

Men visst tänker jag även på att någon annan kan drabbas av samma hemska sjukdom...

Måtte det inte hända!

        

Som tur är har vi två älskvärda vänner, som alltid finns vid vår sidan,.

Min önskan är att dom får vara just där, vid vår sida, en lång lång tid framöver.

Kamningen fortsätter.....Har fått för min att skinnet/huden/pälsen stimuleras och mår bara bra av det.

Dessutom tycker dom det är så skönt!

Det blev en sväng till skogen under dagen, värmen gillas ju inte så mycket av berner, men det var tvunget.

(Även om dom båda fick "simma av sig"  även i dag)

Men hur varm man än är, så finns alltid den där längtan efter ett rejält "berner-bus"

"CHICKENRACE"!!

 

Godisträdet.....som var påfyllt även i dag!

Ronja   

Lite poolhäng innan bilfärden i kväll!

"Undrar var vi ska egentligen?"

"Vet du, Ronja??"

Vi skulle träffa goda vänner!
Ut och äta gott, babbla så som bara vi kan, planera lite   

Vad härligt det är med vänner som man känner utan och innan.

Vi har gått igenom så mycket tillsammans,

både med och motgångar, under alla dessa år...snart 30!!

Sådana vänner växer minsann inte på några träd, dom är man särskillt mycket rädd om!!

Kvällen avslutades med stadspromenad för vår del.

Vilket väder, vilken värme!!

Tog även några spår.......Hahaha!!

En riktig sommardag på många sätt, som nu övergått i natt.

Kram

Susanne

                                

Det hör inte alls till vanligheterna att jag hamnar på stadens gator,

i synnerhet inte, om det inte är för att gå en promenad med hundarna!

Men ibland, då är det helt enkelt nödvändigt!

Garderobens hyllor gapar tomma.....joo, skogsmullekläder, det finns självfallet,

men det kan ibland hända att jag bör ha något annat att hänga på mig.

Att det nu råkade bli årets absolut varmaste dag, tjaa, det är inget att gråta över.

Att jag dessutom fick chansen att umgås med vår äldsta dotter

(som oftast arbetar på annat håll) 

det gjorde stadsbesöket helt ok.

 Hundarna då, tänker säkert många....vad gör hon med hundarna då?  

Joorå, dom är med....som alltid!

Vi har många bra parkeringshus, där temperaturen inte är en grad varmare än hemma.

Med låsta grindar, öppen bagagelucka och vatten, så går det absolut ingen nöd på dom.

Och så var det då det här med tiden!

Jag är ingen "på-stan-springare", så tiden jag är borta från bilen är inte särskilt lång.

Hittade väl inte det jag hade tänkt, men det var nog egentligen inte det viktigaste av allt...

Det vi båda såg mest fram mot, det var väl fikat kanske, hahaha!

Tillbaka till bilen, där det var svalt och skönt, och Ronja o Skorpan sov så gott.

Vi vände hemåt igen, och även i dag fick hundarna simma i poolen.

Jaa, vad sjutton, Skorpan har inget kvar att fälla, och Ronja....Ja ja ja....

Men så här tråkig såg Skorpans päls ut efter simturen!

Rena rama risbusken!!

Måste fixa lite, tänkte jag.

Men såå söt man kan vara då   

Joorå, lite tunn kanske, men väldigt välvårdad blev hon, den lilla Skorpungen, hehe

Tänk vad lite omvårdnad kan göra på en risbuske!

Kamma kamma kamma, det kan aldrig bli för mycket av det.

Och det är bland det bästa dom vet, att bli ompysslade.

Då är det ju inget besvärligt alls, bara mysigt.

Så var det då den där kameran, som alltid är med.....Jag själv tänker inte så mycket på det,

fotar lite hit och lite dit bara....mest hela tiden faktiskt.

Ibland händer det att några bilder blir riktigt ok, och då blir jag så glad.

Undrar vad man kan jämföra den känslan med?

Som att göra ett snyggt mål i en fotbollsmatch kanske....?

Ibland kan glädjen infinna sig när man lyckas fånga en rolig min.

Den här t.ex....den säger "Vet jag väl då, att jag är helt galet snygg och söt!!!"

Rätt dryg min om ni frågar mig, hahaha.

Två rena hundar, det får mig att må så bra.

Trött blir man också av all omvårdnad, det kan jag lova.

Tänka sig, att jag ordnade så vi fick simma riktigt ordentligt i dag!!

Förra året var Skorpan lite försiktig med att gå i poolen,

men i år kom hon nog ihåg hur himla skönt det var,

så när hon hörde ordet varsågod, hoppade hon glatt i vattnet och simmade lugnt  och fint.

"Ja jag, jag simmar alltid lugnt och fint!"

           

Såå mycket bilder det blev i dag då, trots att vi inte var på äventyr...

Men jag tycker det är kul att kunna spara bilderna här, då får alla bilder en mening på något sätt.

Siesta i kvällsolen.

  

Åh, vad jag tycker om våra hundar.....

Kram

Susanne

                             Otroligt!                        

     Tycker inte det var så väldigt länge sedan som vårt första barnbarn kom till världen,

och i dag hade han sin första skolavslutning.

Första klass avklarad!?

Hur gick det här till?

Att vi dessutom hade tur med vädret, det gör ju att dagen blev ännu bättre.

Vi åkte sedan till vår "grannstad", för att äta glass.

Kändes nästan som den första riktiga sommardagen, med alla sommarklädda barn.

Men det som stod högst upp på listan i dag, det var så klart att bada!

Ronja och Skorpan surade lite, för bad är ju det bästa dom vet också.

"Men snälla snälla snällaaaa....kan jag inte få bada, bara lite lite?!"

Till slut ylade Ronja, bad till oss....."Jag kan väl få doppa mig i alla fall?"

Han är ganska snäll, den där hussen.....Ok då....en liten stund...

Lycklig Ronja, som till slut fick simma en sväng...

Men bara en sväng....eller?

"Bara en gång till, husse?!"

  Näe, inte mera bad för hundarna, nu var det barnen som hade det skoj!

Hon som visar tydligt vad hon tyckte om badförbudet resten av dagen.!

Som tur är vet dom båda om att man INTE får hoppa i poolen utan ett klartecken från oss.

Bara att passa på, en dag som i dag, om man gillar att bli ompysslad. 

Just för tillfället är det framförallt Meya som pysslar med hundarna.

"Mina fina hundar", säger hon...."Jag tror dom älskar mig" 

Och så klart gör dom det!

Barn och hundar.....det är något speciellt med det.

  

  

Soffhunden Skorpan!

Meya och Ronja....

 

Långpromenaden fick vänta till kvällen, 

pga värmen.

Så himla vackert i kvällssolen.

Och tänka sig!

Inte en endaste lerpöl, eller något annat äckel, besöktes i kväll.

  

   Hej hej, älgen...!

Den verkade inte bli det minsta störd av att vi gick förbi mitt i måltiden, 

utan stod lugnt kvar och käkade vidare.

Den här är mindre vacker!

En stor bålgeting som länge stört oss.

Fy, vad stora dom är.....låter som ett stort flygplan när dom kommer o hälsar på.

Men nu stör inte just denna oss mera.

Nu är det väl sommar, va?

Lite mera värme under kvällstid kanske, då är allt frid och fröjd.

Å andra sidan tror jag inte hundarna håller med mig om den saken.

Många av alla tråkigheter som vi utsatts för den senaste tiden, börjar ordna upp sig.

Kan väl inte räkna med att ALLT blir bra igen, för vissa saker har gjort alldeles för ont.

I svårigheter sätts mycket på prov, det har vi fått känna av. 

Kram på er, mina vänner

Susanne

Det är så viktigt, anser jag, att få skratta.

När man dessutom har människor omkring sig som tycker samma sak, skrattar åt samma saker,

då blir allt så mycket enklare.

Man behöver ju inte ta allt i livet på så blodigt allvar,

om det inte blir precis som man tänkt sig, så är väl inte det hela världen.

                       

Dom här är mycket viktigare....hundarna!

Och i dag blev det visst extra många bilder till bloggen?

      

För att komma dit vi skulle i dag, måste man använda sig av en flotte!

Nu blev det lite problem i dag,

för "någon" hade fifflat lite med repet som man drar sig över vattnet med.

Men en sådan liten bagatell stoppar ju inte oss.

Vi fick flotten så pass nära land att en av oss, dvs kompisen,

fick skutta över till flotten för att lösgöra repet.

Det var då det höll på att hända!!!

Jaa, ni kanske sett filmer på liknande förr,

när ett ben står på land, och det andra, i det här fallet, på flotten......!!

Hahaha, såå himla nära det var, att kompisen föll i vattnet!

Som tur var fick hon tag i en av hundarna, så balansen kom åter.

  

Det var så roligt!!!

Såå synd jag inte fick upp kameran,

men i mitt huvud fanns också en känsla av att det ju faktiskt kunde gått illa.

Slutet gott allting gott.....så var vi över på andra sidan,

ALLA hundar valde också att "åka flotte"

      

Total lycka att man fick bada så mycket man ville i dag!

    "Kasta ni bara....jag hämtar!"     

 

Till saken hör att jag tränat lite med Skorpan, att också hon ska kunna hämta saker åt mig.

På torra land går det ju bra, men i vattnet, där härskar "den stora Ronja"....tror hon!!!

Allt som hamnar i vattnet är hennes, och ingen annan får hämta det.

Inte ok tycker jag....

  

Men jag lyckades lura Ronja, och då gick det bra för Skorpan.

Hon hämtade pinnen så duktigt, och var också jättestolt!!

Vad händer??

Ronja hade fått syn på vad som höll på att hända....

"NEEEJ" skrek hon (tror jag) "Det är ju mina pinnar!!"

"Ge hit min pinne, Skorpan!"

 

        

Men nu tänkte inte Skorpan ge sig!!

"Näpp....den är min, det var jag som hämtade den!"

 

     Envisa brudar.....skogen är full av dom, pinnarna!

Och se där....Ronja övertalade visst Skorpan.....där traskar hon i väg med den perfekta pinnen!

Ännu en nykomling i gänget....Miranda, den lilla vita hunden.

En tuff tjej, som skällde ut Ronja o Skorpan direkt när dom sågs.

Det hade hon ingenting för...gissa att hon blev snopen när dom träffades!

Söt :-)

Naken-bad, skulle man nästan kunna säga!

Så in i vassen.....

Mycket simtid blev det i dag.

Tjejerna simmade ut rätt långt, och på tillbakavägen väntar dom alltid på varandra.

"Öh, vad är du för en lattjo liten pryl??"

...och vad här det här för en lattjo liten pryl???

Snyggt jobbat, Ronja!!

  

Mysigt   

"Ska bara kolla så inte flotten sliter sig, matte!"

"Åååhej!"

Kicken väntar så troget på Skorpan!

Samma väg tillbaka....flotten till andra sidan.

Så duktiga vovvar som alla sitter stilla på sjön   

Fr vä. Miranda, Chicko och Kicken!

Våra egna små   

Alla samlade!

Inte lätt alls det där med att hålla sig stilla...samtidigt   

En dag med mycket skratt med andra ord.......

Och med hundar som får vara just hundar och känner väl till hundspråket.

Kram

Susanne

#viltspår

#älgklöv

#såglad

          Jaaa, hurraaaa, för duktiga Skorpan!!          

Man skulle kanske lätt kunna tro att vår Skorpunge är en tjej som bara är busig.

En tjej som tror att livet helt enkelt består av enbart lek...men ack så man bedrar sig.

Hon är en riktigt klipsk tös, med alla besticken i rätt låda, hehe.

I dag var det dags för henne att avlägga ett prov i viltspår, öppet spår.

Som vanligt kom dom där förbaskade tävlingsnerverna farande på matten, SKIT!!

Men jag lyckades övertala mig själv att Skorpan, hon kan!

Det är nu ganska många år sedan vi började med viltspår, det var Quila som var först ut.

Då hade inte ens Ronja åldern riktigt inne.

Att se hundarna älska detta med spårning, det är total lycka.

Som vanligt trodde Ronja att hon skulle få leta efter den där klöven i dag,

och att se hennes min, när hon insåg att det var Skorpans dag i dag....nja, den sa allt!

"VA? Hur menar du nu, matte...ska inte jag spåra??"

Hörde vår "kursledares" röst i mitt huvud innan staren.....LITA PÅ DIN HUND!!!

Hm...hur svårt ska det va?

Där och då bestämde jag mig....Klart jag litar på Skorpan.

Så bar det av....in i skogen....

Efter ett stycke, hörde vi ljud/prassel.....Älg? Råjur?

Nej då, en hund kom springandes mot oss.....hon hade lyckats med konststycket att "bryta sig" ut ur bilen!

Jag satte ner Skorpan, som inte tog notis alls över hunden,

så väntade vi tills "problemet" var tillbaka i sin bil.

Under tiden gnällde Skorpan, jaa, hon ville verkligen hitta sin klöv nu, inte sitta här och vänta!

Hon var såå himla duktig...och när domaren bad mig sätta ner henne för skottprov,

så trodde jag knappt mina öron?

Hon hade fixat det.....för efter skottet får hon alltid en himla fart,

vet att det är nära spårslut, och där väntar klöv och beröm.....och lite godis.

(Glömde fota henne på plats så bilden fick vi ta när vi kom hem.

Skulle haft en älgklöv i munnen, men mina var slut, därav rådjur)

Om jag är stolt?

Ja, ganska......väldigt mycket!

Men så har vi tränat en hel del i vår skog, för vi tycker det är så himla roligt.

Dagens fina protokoll

  

Vilken dag!

Firade efteråt med "go-fika", och njöt av.....jaa, skogen.

Tog sedan hundarna på promenad, och plockade härliga liljekonvaljer till min lilla mamma, 

vilket blev mycket uppskattat i kväll.

Det minsta jag kan göra för henne nu....usch ja, det är lite tungt....hon vill inte vara med längre...

luften går liksom ur mig.   

Vi tar en dag i taget nu, och tar ingenting för givet längre.

"Jag blev skittrött faktiskt!!!"

"Matte säger att min hjärna fick jobba som tusan i dag, men roligt hade vi!"

 

Underbara hundar   

  

Lite roligt var det också, att Skorpans fina, härliga mamma Jolanta, fyllde år just i dag!

Hon fanns säkert med på ett litet hörn där i skogen. 

 

Grattis säger vi till Jolanta

  

Kram

Susanne

    Största överraskningen ever!!       

Tänkte först låta bli, kanske jag fått ett beroende?

För det gick inte...vara bara tvungen att ta med kameran ut.

Det kan ju dyka upp något som man skulle kunna

få för sig att fota....och då vill man ju inte stå där som ett fån, utan kameran!

Vore ju jättedumt!

Här låg jag på gräset bara.....så helt plötsligt låg Ronja och Skorpan bredvid.

Klart man vill fota det!

Att fota Skorpan, som för tillfället valt att klä av sig helt och hållet, det är inte lätt.

Joo, fota går ju, men att lura ögat att tro det finns päls, det är svårt.

Hon kallas numera för vår älskade "RUGG-UGGLA".

Kunde dock konstatera, att i dag lossnade inte ett endaste hårstrå på henne.....så nu väntar vi bara lite,

och hon kommer bli som ny igen, hahaha! 

En endaste gång har Ronja fällt av så där helt, men det var många år sedan.

Jag tror det har med kastreringen att göra....

Har säkert fel om man frågar experterna, men det är min tro.

Även denna dag åkte koner och vagn fram...det gäller att ligga i,

så ingen glömmer bort vad det egentligen är man sysslar med på plan!

Slalom t.ex, eller plankan....för Ronjas del.

Skorpan tränar på med extra allt.

Slalom, eller dra matte till brevlådan.....helst på vägen och inte ner i alla diken!!! Oops!

 "Om man håller sig till det höga gräset,

då kan ingen ana att jag är helt naken här bakom!"

"Vad sitter jag här för då??"

"I det höga gräset?"

"Så klart man vill vara hos sin bästa vän....inte ska väl hon sitta där helt själv?"

Best Friends Forever!

    

"Over and out" för i dag! 

(Jättekonstigt....klockan är ju inte så fasligt mycket än?)

Kram

Susanne